extramaterial

Läsinlärning 1968 och 2008

Ingegärd Hemmingsson har arbetat inom skolan i 40 år, som klasslärare, speciallärare, studierektor, rektor och enhetschef. De olika rollerna har gett henne värdefull kunskap om skol- och undervisningsfrågor. En av de viktigaste är den om alla barns rätt att lära sig läsa och skriva.

Vad har hänt med läsinlärningen under de senaste 40 åren? På 60-talet ansågs det vara skolans viktigaste uppgift att förmedla god läs- och skrivförmåga. Ingegärd menar att val av metod, ljudningsmetod framför helordsmetod på 60-talet, förmodligen hade och har mindre betydelse än andra faktorer som lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och tidiga insatser för elever med problem. De friare arbetsformerna under 70-talet innebar en mer ostrukturerad undervisning som ledde till att man många gånger missade att fånga upp elever med svårigheter. De svagpresterande eleverna ”gömdes” i det pedagogiska nyskapandet samtidigt som det lanserades idéer om att läsning skulle läras in på samma sätt som det talade språket. I dag vet vi att det talade och skrivna språket på många sätt är olika sätt att kommunicera.

På 80-talet började man tala om språklig medvetenhet och vikten av en återgång till mer struktur, och där står vi i dag. I Östersunds kommun startade man redan 1997 lärarkurser för förebyggande arbete med elevsamtalet som en självklar del av läsdiagnosen. Det var ett utvecklingsarbete som leddes av Ingegärd.

”Vi har en ojämnlik skola eftersom lokala värderingar hos lärare och skolledare styr vilken hjälp elever erbjuds”, säger Ingegärd och menar att en av skolans största utmaningar är att ändra på det. Förskolan spelar en mycket viktig roll i detta förändringsarbete. Där kan man tidigt börja med att t ex utöka ordförrådet, inte minst viktigt för barn som växer upp i stimulansfattiga miljöer. Ingegärd vill också att läs- och skrivinlärning återfår sin status som en av skolans viktigaste uppgifter – precis som för 40 år sedan!

Tidiga och förebyggande språkinsatser ger resultat i Nacka

I Nacka kommun har det blivit allt tydligare under de senaste åren att elever som utreds för läs- och skrivsvårigheter ofta har en gemensam nämnare – de har upplevt misslyckanden i sin tidiga läsinlärning. Det var en avgörande orsak till att man i kommunen 2003 påbörjade ett antal satsningar på språk-, läs- och skrivutveckling. Satsningarna har fi nansierats av Kultur- och utbildningsenheten och erbjudits såväl kommunala som fristående förskolor och grundskolor. Utvecklingsarbetet leds av CLS, Centrum för Lärande och Specialpedagogik.

Aktuell läsforskning, med Ingvar Lundberg i spetsen, betonar just vikten av tidiga och förebyggande insatser. Exempel på språkinsatser i Nacka är den fonologiska satsningen utifrån Bornholmsmodellen, språkobservationer i förskolan samt inspiration till ett mer aktivt och medvetet användande av högläsning i förskolan.

Fonologisk medvetenhet är en grundförutsättning för att bli en fungerande läsare. ”För att förstå hur bokstäver kan representera språkljud, krävs att man inser att de talade orden går att dela upp i bitar av fonemstorlek. Man måste alltså ha förmåga att skifta sin uppmärksamhet från betydelsen, innehållet i det som sägs, till hur det sägs, hur det låter, vilka ljud som bygger upp ett ord.”*

Men vilka är då resultaten av den fonologiska språksatsningen som har blivit alltmer etablerad även i förskoleklasserna i Nacka? Det återstår att göra en systematisk utvärdering men utifrån kartläggningstillfällen i september 2007 och maj 2008 kan man notera att ett fl ertal lärare ger uttryck för att ”det går lättare” med läsinlärningen för ettorna nu jämfört med för tre år sedan. Det är tydligt att det fi nns ett positivt samband mellan mängden träning, dvs antalet språklekstillfällen, och resultatförbättring. Man kan också konstatera, att det blivit färre elever i de tidiga skolåren som utreds för läs- och skrivsvårigheter hos CLS.

Nästa steg är ”Språkkedjan Nacka” som syftar till att samordna alla tidiga språksatsningar. I denna ”kedja” fi nns representanter för skola, förskola, bibliotek, talpedagoger och CLS. Tanken är att inventera alla goda insatser som görs redan i dag, och även diskutera fram en gemensam plan för att samordna pågående och kommande riktade direkt till eleverna och till ansvariga lärare i form av fortbildning. Allt med målet att stärka och stödja barns språkutveckling och ge dem goda förutsättningar att lyckas väl med sin läs- och skrivinlärning.

* Ingvar Lundberg, God läsutveckling. Kartläggning och övningar, s 11.