Program

Från kl 07.30
 Registrering med kaffe/te och smörgås

Kl 08.30–08.45
 Ulf Nilsson, riksdagsledamot (fp) från Lund och ledamot i utbildningsutskottet

Kl 08.45–09.45
 Var står läsforskningen i dag?
Ingvar Lundberg

Varför får somliga barn så stora svårigheter att lära sig läsa och vad kan man göra åt det? Ingvar Lundberg, nestor inom läsforskningen, belyser detta utifrån aktuell svensk och internationell forskning. Han redogör för de tidiga sociala, utvecklingspsykologiska, kognitiva och språkliga förutsättningarna för en god läsutveckling och hur man kan förebygga uppkomsten av lässvårigheter. Ingvar Lundberg berättar med värme, humanism och djup erfarenhet om vad som karakteriserar en god läsundervisning.

Kl 09.45–09.55
 Förflyttningspaus

Kl 09.55–10.55
Valbara föreläsningar 1–4. Välj en!
 1. Språklekar efter Bornholmsmodellen – en god väg till läsning!
Anna Strid

Att redan i förskola och förskoleklass gå på upptäcktsfärd bland ord och meningar, bokstäver och språkljud – det underlättar lässtarten. Detta har påvisats genom ett stort antal forskningsprojekt om den språkliga och framför allt fonologiska medvetenhetens betydelse som en av de viktigaste förutsättningarna för läsning. Anna Strid berättar om hur språklekar kan användas i förskola, förskoleklass och skola. De språkliga upptäckterna görs i lekens form med systematik och regelbundenhet – och alla barn kan vara med!

2. Karramell eller karamell? Att behärska dubbelteckning
Birgit Druid Glentow

Vad gör du när eleven inte har förstått varför man ska dubbelteckna bokstaven ”l” i skulle? Eller när eleven stavar måste med två ”s”? Dubbelteckning är inte lätt och dubbelteckningsfelen är frekventa. Det handlar delvis om att komma ihåg, men framför allt om att förstå hur det hänger ihop, att det finns ett system. Birgit Druid Glentow ger förslag på ett genomtänkt och strukturerat arbetssätt som hjälper eleverna att komma till rätta med felstavningar som "skule och måsste".

3. Om inlärning och lässvårigheter
Ulrika Wolff

Ju äldre ett barn blir desto mer generell brukar läsförmågan bli. Men vad ska vi göra om vi märker att en elev har svårt att läsa? Vilka frågor bör du, som klasslärare, ställa dig och hur bör du agera? Efter en kort teoretisk genomgång återger Ulrika Wolff ett konkret fall. Med detta som utgångspunkt analyserar hon elevens lässvårigheter och diskuterar vilken typ av träning som just detta barn behöver. Du får exempel på övningar i fonologiskt baserad avkodning och ordförrådsutveckling. Övningarna passar både att utföra i gruppform och i individuell undervisning.

4. Kanon med kanon! Om läsning för att finnas till, höra till och höra tillsammans
Lena Kjersén Edman

Är det viktigt med en gemensam litterär kanon? Lena Kjersén Edman säger ja! Med exempel från Ekerö kommun med övervägande svenskfödda barn och Västra Skogås kommun med mest invandrarbarn för hon ett resonemang om vikten av att ha en gemensam litterär kanon. Litteratur är identitetsstärkande, språkutvecklande och ger gemensamma referensramar. Särskilt barn som har läs- och skrivproblem behöver läsa och uppleva ett gott och rikt språk. Hon diskuterar också värdet av att lärare, skolledare, föräldrar och barn delar läsupplevelser med varandra på en mängd olika sätt – dramaövningar, fadderläsning och mycket annat.

Kl 10.55–11.15
Kaffe/te med kaka

Kl 11.15–12.15
 Att skilja agnarna från vetet i läs- och skrivpedagogiken
Mats Myrberg

Intresset för läs- och skrivinlärning samt läs- och skrivpedagogik har vuxit kraftigt de senaste femton åren – i takt med sjunkande läs- och skrivförmåga bland svenska skolbarn. Många skolor går tyvärr vilse i jakten på den bästa pedagogiken. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, presenterar en kravprofil för fungerande läs- och skrivpedagogik i skolan och familjen för att vända den negativa trenden.

Kl 12.15–13.15
 Lunch

Kl 13.15–14.00
Bräcklighetens kompetens – från utskälld värsting till omhuldad poet, från MBD till ABC
Bob Hansson

Bob Hansson pratar både om sina erfarenheter som problembarn och som den etablerade poet han sedan har blivit. Det som var en brist i klassrummet visade sig senare bli en tillgång – förmågan att göra fel!

Kl 14.00–14.10
Förflyttningspaus

Kl 14.10–15.10
Valbara föreläsningar 5-8. Välj en!
 5. Språklekar efter Bornholmsmodellen – en god väg till läsning!
Anna Strid

Att redan i förskola och förskoleklass gå på upptäcktsfärd bland ord och meningar, bokstäver och språkljud – det underlättar lässtarten. Detta har påvisats genom ett stort antal forskningsprojekt om den språkliga och framför allt fonologiska medvetenhetens betydelse som en av de viktigaste förutsättningarna för läsning. Anna Strid berättar om hur språklekar kan användas i förskola, förskoleklass och skola. De språkliga upptäckterna görs i lekens form med systematik och regelbundenhet – och alla barn kan vara med!

6. Karramell eller karamell? Att behärska dubbelteckning
Birgit Druid Glentow

Vad gör du när eleven inte har förstått varför man ska dubbelteckna bokstaven ”l” i skulle? Eller när eleven stavar måste med två ”s”? Dubbelteckning är inte lätt och dubbelteckningsfelen är frekventa. Det handlar delvis om att komma ihåg, men framför allt om att förstå hur det hänger ihop, att det finns ett system. Birgit Druid Glentow ger förslag på ett genomtänkt och strukturerat arbetssätt som hjälper eleverna att komma till rätta med felstavningar som "skule och måsste".

7. Om inlärning och lässvårigheter
Ulrika Wolff

Ju äldre ett barn blir desto mer generell brukar läsförmågan bli. Men vad ska vi göra om vi märker att en elev har svårt att läsa? Vilka frågor bör du, som klasslärare, ställa dig och hur bör du agera? Efter en kort teoretisk genomgång återger Ulrika Wolff ett konkret fall. Med detta som utgångspunkt analyserar hon elevens lässvårigheter och diskuterar vilken typ av träning som just detta barn behöver. Du får exempel på övningar i fonologiskt baserad avkodning och ordförrådsutveckling. Övningarna passar både att utföra i gruppform och i individuell undervisning.

8. Kanon med kanon! Om läsning för att finnas till, höra till och höra tillsammans
Lena Kjersén Edman

Är det viktigt med en gemensam litterär kanon? Lena Kjersén Edman säger ja! Med exempel från Ekerö kommun med övervägande svenskfödda barn och Västra Skogås kommun med mest invandrarbarn för hon ett resonemang om vikten av en gemensam litterär kanon. Litteratur är identitetsstärkande, språkutvecklande och ger gemensamma referensramar. Särskilt barn som har läs- och skrivproblem behöver läsa och uppleva ett gott och rikt språk. Hon diskuterar också värdet av att lärare, skolledare, föräldrar och barn delar läsupplevelser med varandra.

Kl 15.10–15.35
Kaffe/te med kaka

Kl 15.35–16.25
God läsutveckling i praktiken
Agneta Hedenfalk och Annika Palm

I Alvesta arbetar man med ett konkret och lättadministrerat material som har visat sig fungera mycket bra i kommunens skolor. Materialet – God läsutveckling i praktiken – utgör ett stöd och en hjälp för pedagogen. Agneta Hedenfalk och Annika Palm visar hur man på ett enkelt sätt kan kartlägga elevens läsutveckling för att därefter vid behov kunna sätta in rätt träningsmoment.

Kl 16.25–17.00
Avslutning och mingel med förfriskningar


Natur & Kultur
Karlavägen 31,  Box 27 323, 102 54 Stockholm
Tel: +46 8 453 86 00, Fax: +46 8 453 87 90
ORG.NR: 802000-3813
e-post: info@nok.se

Om cookies/integritet