Lärare från hela landet kom till Läskongressen 16/3.

Aulan är proppfull. Svenska PEN ordföranden Björn Linnell överblickar intåget av 410 förväntansfulla lärare. ”Kan alla räcka upp handen?” Alla räcker lydigt upp handen. Konferencieren är på skämthumör och frågar “Nya betygsystemet, bra eller dåligt?” Spritt fniss bland bänkraderna.

Det är fredagsmorgon på Lärarhögskolan som för dagen blivit en filial till Natur & Kultur. Frukostkaffet urdrucket. Björn Linnell fäster uppmärksamheten på varför vi är här i dag. Varför är det viktigt att lära sig läsa och skriva? Varför är straffet på några håll så högt att vissa skribenter fått sitta i fängelse längre än mördare? Jo, för att ord är makt. Att kunna skriva är att kunna provocera.

Först upp på podiet efter detta upprop är den världsberömde läsforskaren Ingvar Lundberg. För 51 år sedan utexaminerades han från Lärarhögskolan i Stockholm. Ungefär 230 artiklar, böcker och essäer senare, står han här nu och berättar om barnets väg till läsande. Vilka är förutsättningarna för barnets kognitiva mod? Jo, trygghet och värme från allra första början. Så enkelt är det. Trots det far många barn i dag illa. Ingvar Lundberg är även mannen bakom forskningsprojektet på Bornholm – allmänt kallad Bornholmsmodellen – vilket förebygger lässvårigheter med hjälp av språklekar. Det har beskrivits som en mjukstartsmodell för barn. Ingvar Lundberg ger dock inga stalltips inför dagens alla nya forskningsrön . “Det är inte så enkelt som att hålla på den ena eller andra hästen”.

Nästa föreläsning för oss som väljer att stanna i aulan, handlar om när elever blandar ihop bokstäver. Lärarutbildaren Birgit Druid Glentow ursäktar sig inledningsvis. “Det kommer att gå fort men jag vill er väl.” Det går inte att ta miste på att hennes passioner i livet är vokaler, konsonantanhopningar och sammansatta ord. Hon vill ge lärarna ett råd på vägen med ett citat från Monika Zetterlund som en gång fick frågan hur ett bra komp skulle vara. “Det ska inte klämma, bara stödja och lyfta.” Samma egenskaper vill vår föreläsare att den pedagogiska korsetten ska ha. Den ska leverera trygghet och ge eleverna rätt stöd.

Efter rast släntrar vi in, många försent. Vi sätter oss ytterst på bänkraderna vilket innebär problem för dem som kommer efter. Björn Linnel kan inte låta bli att göra en jämförelse med skoleleverna vi vanligen har omkring oss.

Nu ska det handla om hur vi går från kaos till trygghet i läsinlärningen. Gullan Löwenbrand Jansson, läsepedagog med fil mag i specialpedagogik, inriktning mot läs- och skrivsvårigheter, berättar om sonen Erik och de läsproblem som följde hans barndom. Vilket för övrigt lade grunden till hennes läsinlärningsintresse. För hur håller vi egentligen tungan när vi uttalar vissa bokstäver? En ”tunghöjdare” till exempel, bildar bokstaven ”L”. Även hur man visar ljud och ritar prat visar sig vara stora frågor.

Till lunch får jag veta att jag missat “världens föreläsning” Kanon med kanon! Om läsning för att finnas till, höra till och höra tillsammans med fil dr lektor i litteraturvetenskap, bibliotekarie och författare Lena Kjersén Edman. Inte nog med det. Jag har försakat Bornholmsmodellen – en god väg till läsning med Anna Strid, lärarutbildare på Lärarhögskolan. Det är bara att inse. Man måste avstå saker när man gör ett val. Svaren till de spännande frågorna Vad är avgörande för en god skolutveckling? med Katarina Herrlin, lågstadielärare, universitetsadjunkt i didaktik och läromedelsförfattare, samt Vad måste vi ta reda på? med logopeden Bodil Andersson och Ulrika Wolff, specialpedagog och universitetslektor, får jag också leva i ovisshet om.

Dagens avstickare serverar mbd-värstingen och salongspoeten Bob Hansson. Att se honom på scen är att bli osäker. Driver han med oss? Ska han börja gråta nu? Eller asgarva? Har han bara glömt vad han ska säga? Budskapet går tydligt fram i alla fall. Man duger som man är. Även Fel kan vara Rätt. Och i sällskapet av professorer och forskare känns han helt rätt. Rastaflätor, turban virad runt dessa och en charmigt opressad brun kostym.

Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, är nästa man på scen. Det har han fasat för en stund. ”Jag har talat på många ställen efter många olika talare. Men aldrig efter Bob Hansson.” Publiken skrattar. Men är med på noterna. Det handlar om att växla sinnesstämningar, men se kopplingar. Han talar medryckande om jakten på den sanna pedagogiken. Han är orolig. För första gången i modern tid har vi en generation barn som läser sämre än sina föräldrar. Hänger det ihop med att vi tittar så mycket på tv och läser så lite böcker? En annan viktig fråga. Vart tar alla skolans pengar vägen? Liksom under de senaste femton åren går tre och en halv procent av vår BNP till skolan. Men i dag får eleven en allt mindre del av kakan. Vem gynnas av denna omfördelning? Skollokaluthyraren?

Vi i publiken börjar ana att eftermiddagens sista punkt, ett samtal mellan Ingvar Lundberg, Mats Myrberg, Martin Ingvar professor i neurofysiologi, och skolminister Jan Björklund kan bli mycket spännande.

Jan Björklund svarar lydigt på i alla fall de första frågorna moderator Patrik Peter ställer. Han lärde sig läsa något år före skolstart. Favoritboken hette ”Babsen”. Skolministern tycker det är viktigt att framhålla att Sverige är det land i världen som satsar mest pengar på skolan. Men att pengarna används försent. De resurser som borde lagts på svaga elever i småklasserna pytsas nu ut över dem som går på individuella programmet i gymnasiet. Mats Myrbergs antagande om att ökade lokalhyror äter upp en del av pengarna, avfärdar han med att vi vill ha en hög standard på våra skollokaler och någon måste ju betala dem. Från panelen hörs också önskemål om engagerade lärare. Man behöver en gång om året titta sig själv i spegeln och fråga sig. ”Vill jag verkligen fortsätta vara lärare?” Och agera utifrån det svaret man gett sig själv.

Publiken vaknar till och mikrofonen går till en lärarinna i Botkyrka. ”De dagar jag tittar mig i spegeln och frågar mig om jag vill vara lärare längre, då beror det inte på att jag tappat lusten för barn och lärande, utan på den verklighet jag lever i idag som lärare. Att jag inte längre räcker till för att jag fått en för tung börda. Vi har så mycket arbete vid sidan om klassrummet som tar mer och mer tid. Vi dokumenterar ’för att ha ryggen fri’. Och istället för att hinna med att prata med elever, för vi dokumentation.” Publiken applåderar. Skolministern håller med om att vi byråkratiserar för mycket. Nästa fråga från publiken. ”Konsensusprojektet, där ett antal forskare med olika ståndpunkter koncentrerar sig på det som enar dem, hur väl insatt är du i den? Det är viktigt att en skolminister tar del av den senaste forskningen.” Jan Björklund är inte insatt i den, men hans medarbetare antecknar frågan. Skolministern är irriterad över att läraryrket numera har en b-status. ”Sedan 51 år tillbaka”, muttrar Ingvar Lundberg, med aningens lyster i blicken. ”Höj lönen” hörs det från åhörarhåll. Jan Björklund ler och hänvisar till kommunerna. Det är de som bestämmer lärarlönen.

I minglet utanför dörrarna stöter jag ihop med Lena, lärare på Åbyskolan i Haninge. Hon ser glad ut. Förutom det där med b-statusen, för det håller hon inte med om. Inte alls.

– Jag är stolt över mitt jobb och det här har varit en suverän dag. Nu vill jag bara hem och jobba. Helst imorgon. Fast det är lördag. Jag har kommit på så många bra ideer. Björn Linnells upplyftande avskedsord ”det är aldrig försent att ge upp” har hon uppenbarligen inte alls lyssnat på.

Eller så hörde hon det jag tror han egentligen menade. ”Det är aldrig försent att börja om, att tänka nytt”. För det var nog det allting handlade om. Vårens första strålar över lärarhögskolans skolgård förstärkte känslan.

Beata Hansson

Natur & Kultur Karlavägen 31,  Box 27 323, 102 54 Stockholm Tel: +46 8 453 86 00, Fax: +46 8 453 87 90 ORG.NR: 802000-3813 e-post: info@nok.se Om cookies/integritet

Från kl 08.00
Registrering med kaffe/te, smörgås och musik

Kl 08.35
Björn Linell, litterär rådgivare på Natur & Kultur, hälsar välkommen

Kl 08.45–09.45
Var står läsforskningen i dag?
Föreläsare: Ingvar Lundberg

Varför får somliga barn så stora svårigheter att lära sig läsa och vad kan man göra åt det? Ingvar Lundberg, nestor inom läsforskningen, belyser detta utifrån aktuell svensk och internationell forskning. Han redogör för de tidiga sociala, utvecklingspsykologiska, kognitiva och språkliga förutsättningarna för en god läsutveckling och hur man kan förebygga uppkomsten av lässvårigheter. Ingvar Lundberg berättar med värme, humanism och djup erfarenhet om vad som karakteriserar en god läsundervisning.

Kl 09.50–10.50: Parallella och valbara föreläsningar 1–6
1. Bornholmsmodellen – en god väg till läsning!
Föreläsare: Anna Strid

Att redan i förskola och förskoleklass gå på upptäcktsfärd bland ord och meningar, bokstäver och språkljud – det underlättar lässtarten. Detta har gång på gång påvisats genom ett stort antal forskningsprojekt om den språkliga och framförallt fonologiska medvetenhetens betydelse, som en av de viktigaste förutsättningarna för läsning. I sin föreläsning berättar Anna Strid om hur språklekar kan användas i förskola, förskoleklass och skola. Hon ger exempel på lekar på ljud-, ord- och meningsnivå. De språkliga upptäckterna görs i lekens form med systematik och regelbundenhet – och alla barn kan vara med!

2. När elever blandar ihop bokstäver – att arbeta med ordlaborationer
Föreläsare: Birgit Druid Glentow

Vad gör du när elever blandar ihop bokstäver eller gör andra felstavningar? Vad gör du när elever producerar alltför torftiga texter? Svaret får du av Birgit Druid Glentow. I denna föreläsning fokuserar hon på skrivning och bearbetning av texter. Du får konkreta exempel på åtgärder och förslag på en strukturerad arbetsgång för elever i grundskolan. Du får även se hur ordlaborationer kan inspirera eleverna till ord- och formuleringsglädje och därmed till spänstigt textskapande.

3. Från kaos till trygghet – nytt konkret tillvägagångssätt i läsinlärningen
Föreläsare: Gullan Löwenbrand Jansson

Hur ska du hjälpa elever från ett kaos av bokstäver och ljud till en trygg läs- och skrivsituation? Gullan Löwenbrand Jansson ger dig annorlunda tankar och nya ideér för att lyckas med detta. Efter en kort genomgång av de vanligaste orsakerna till misslyckanden i läsinlärningen ger hon några fallbeskrivningar och därefter exempel på åtgärder för såväl förskola (läsförberedande träning) som grundskola. Det handlar om att göra kopplingen språkljud – bokstav så konkret som möjligt.

4. Vad är avgörande för en god läsutveckling?
Föreläsare: Katarina Herrlin

Med Katarina Herrlin, en av författarna till God läsutveckling, står nu kartläggning och dokumentation i fokus. Föreläsningen speglar olika dimensioner i läsningen och ger dig som lärare det redskap som gör det möjligt att både följa varje barns läsutveckling och individuellt hjälpa varje barn som kör fast. Genom att regelbundet dokumentera/kartlägga hur elevernas läsning utvecklas skapar läraren en läsprofil för varje elev där elevens läsutveckling synliggörs. Var eleven befinner sig i sin läsutveckling blir tydlig för eleven själv, för läraren och – för föräldern!

5. Vad måste vi ta reda på?
Föreläsare: Bodil Andersson och Ulrika Wolff

Ju äldre ett barn blir desto mer generell brukar läsförmågan bli. Men vad ska vi göra om vi märker att en elev har svårt att läsa? Vilka frågor bör du, som klasslärare, ställa dig och hur bör du agera? Efter en kort teoretisk genomgång återger Bodil Andersson och Ulrika Wolff ett konkret fall. Med detta som utgångspunkt analyserar de elevens lässvårigheter och diskuterar vilken typ av träning som just detta barn behöver. Du får exempel på övningar i fonologiskt baserad avkodning och ordförrådsutveckling. Övningarna passar både att utföra i gruppform och i individuell undervisning.

6. Kanon med kanon! Om läsning för att finnas till, höra till och höra tillsammans
Föreläsare: Lena Kjersén Edman

Är det viktigt med en gemensam litterär kanon? Lena Kjersén Edman säger ja! Med exempel från Ekerö kommun med övervägande svenskfödda barn och Västra Skogås kommun med mest invandrarbarn för hon ett resonemang om vikten av att ha en gemensam litterär kanon. Litteratur är identitetsstärkande, språkutvecklande och ger gemensamma referensramar. Dessutom bör alla elever få tillgång till de bästa böckerna; särskilt barn som har läs- och skrivproblem behöver läsa och uppleva ett gott och rikt språk. Hon diskuterar också värdet av att lärare, skolledare, föräldrar och barn delar läsupplevelser med varandra på en mängd olika sätt – dramaövningar, fadderläsning och mycket annat.

Kl 10.50–11.10
Kaffe/te med kaka

Kl 11.10–12.10: Parallella och valbara föreläsningar 1–6
7. Bornholmsmodellen – en god väg till läsning!
Föreläsare: Anna Strid

8. När elever blandar ihop bokstäver – att arbeta med ordlaborationer
Föreläsare: Birgit Druid Glentow

9. Från kaos till trygghet – nytt konkret tillvägagångssätt i läsinlärningen
Föreläsare: Gullan Löwenbrand Jansson

10. Vad är avgörande för en god läsutveckling?
Föreläsare: Katarina Herrlin

11. Vad måste vi ta reda på?
Föreläsare: Bodil Andersson och Ulrika Wolff

12. Kanon med kanon! Om läsning för att finnas till, höra till och höra tillsammans
Föreläsare: Lena Kjersén Edman

Kl 12.10–13.15 Lunch med ljuv musik

Kl 13.15–14.00
Bräcklighetens kompetens – från utskälld värsting till omhuldad poet, från MBD till ABC
Poet och underhållare: Bob Hansson

Bob Hansson pratar både om sina erfarenheter som problembarn och som den etablerade poet han sedan har blivit. Det som var en brist i klassrummet visade sig senare bli en tillgång – förmågan att göra fel!

Kl 14.00–15.00
Att skilja agnarna från vetet i läs- och skrivpedagogiken
Föreläsare: Mats Myrberg

Intresset för läs- och skrivinlärning samt läs- och skrivpedagogik har vuxit kraftigt de senaste femton åren – i takt med sjunkande läs- och skrivförmåga bland svenska skolbarn. Många skolor går tyvärr vilse i jakten på den bästa pedagogiken. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, presenterar en kravprofil för fungerande läs- och skrivpedagogik i skolan och familjen för att vända den negativa trenden.

Kl 15.00–15.30
Kaffe/te med kaka

Kl 15.30–17.00
Ett samtal om vad som händer med läs- och skrivundervisningen nu och i framtiden. Hur angriper den nya regeringen frågan?
Moderator: Patrik Peter

– Det är inte acceptabelt att så många elever i dag går ut grundskolan utan att kunna läsa. De ungdomarna går en mycket osäker framtid till mötes på 2000-talets arbetsmarknad, säger skolminister Jan Björklund.

Faktorerna bakom svenska barns försämrade läsförmåga är många. Sverige hamnar på tionde plats internationellt vad gäller läsförmågan hos barn på högstadiet. För tio år sedan låg vi på tredje plats. En särskild satsning på att läsa, skriva och räkna under de första läsåren har utlovats av den nya regeringen. Hur ska en långsiktig och hållbar läs- och skrivundervisning i skolan bli verklighet för alla barn?

Lyssna på samtal och debatt mellan forskare och politiker på Natur & Kulturs läskokngress: Professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg och hjärnforskaren Martin Ingvar samtalar med skolminister Jan Björklund om hur vi ska få alla barn att lära sig läsa i framtidens skola.

Kl 17.00–18.00
Avslutning, läromedelsutställning och mingel med förfriskningar till toner av harpa!

Natur & Kultur Karlavägen 31,  Box 27 323, 102 54 Stockholm Tel: +46 8 453 86 00, Fax: +46 8 453 87 90 ORG.NR: 802000-3813 e-post: info@nok.se Om cookies/integritet