Program

09.40 – 09.50 Förflyttning

09.50 – 10.50

Valbara föreläsningar 1–5

1.

Modeller för läsförståelse som fungerar hela skoltiden

Barbro Westlund

Tidigare har läsforskare menat att läsförståelse automatiskt uppkommer om eleven läser flytande. Aktuell läsforskning visar att så inte är fallet. Elever behöver få undervisning i hur olika slags texter kan läsas genom att läraren lär ut modeller som eleverna sedan tillämpar under hela skoltiden. Här presenteras sådana forskningsbaserade läsförståelsemodeller – målet är att få aktiva läsare som använder sig av effektiva strategier för att på djupet förstå såväl skönlitterära texter som sakprosa.

2.

Vad säger internationella läsundersökningar om svenska barns läsförmåga och den svenska skolans pedagogik?

Mats Myrberg

Hur bra är svenska elever egentligen på läsning i ett internationellt perspektiv? Å ena sidan säger våra skolmyndigheter att vi hävdar oss väl, å andra sidan att utvecklingstrenden är negativ. Bör vi vara nöjda eller missnöjda? Vad kan skolan göra för att förbättra resultaten och vända trenden?

3.

Ordens lust – om Tove Jansson och hennes böcker

Boel Westin

Tove Jansson växte upp i en ateljévärld där konst och arbete var livets medelpunkt. Där fanns den stora bokhyllan där hon letade sig fram mellan konstböcker, romaner och poesi. Där upptäckte hon orden och bilderna, med hennes egna ord ”det som aldrig kommer att ta slut”. Boel Westin, som är vår främsta kännare av Tove Jansson, berättar om henne som gav oss berättelsen om en mumiefamilj i en dal och som med sina böcker, bilder och tecknade serier skapade en sann klassiker.

4.

Hur kan elevers och lärares textvärldar mötas?

Carina Fast

Barn växer i dag upp i en värld av texter, ofta kopplade till barnet som konsument och till medie- världen. Bilder och andra symboliska system har stor betydelse för många barns vägar in i skrift- språket. Via film och tv får barn också tidigt en stor källa av berättelser som ofta är globala. Hur kan förskola och skola skapa en undervisning som möter eleverna i fråga om deras intressen, kultur och vardagserfarenheter? Exempel visar, att när så har skett, medför detta ofta framgång i barnens läs- och skrivutveckling.

5.

Från skolBIBLIOTEK till SKOLbibliotek

Gun-Sophie Andersson, Gunilla Frangeur och Christina Strömwall

Följ oss på vägen från bokhyllor till ett pedagogiskt verksamhetscentrum där alla på skolan är enga- gerade. Hur blev skolbiblioteket vårt gemensamma ansvar? Vad gör vi för att eleverna ska bli vana läsare? Vad har textilslöjdens väskutställning med läsutveckling att göra? De tre föreläsarna visar vilka faktorer som har varit betydelsefulla i förändringen av synen på skolbibliotekets roll. Och att det inte är svårt, dyrt eller krångligt!

11.20 – 12.20

Valbara föreläsningar 6–9

6.

Vägar till läsförståelse med fokus på faktatexter

Monica Reichenberg

En text är aldrig avsedd att stå på egna ben. Samtalet före, under och efter läsningen är av stor betydelse. Hur kan vi lärare stödja och uppmuntra elever till att bli aktiva medskapare av faktatexter? Hur kan vi hjälpa dem att utveckla sin förmåga att läsa olika slags texter med fullgod förståelse? Monica Reichenberg beskriver hur man kan arbeta med olika modeller av strukturerade textsamtal.

7.

Låt bilderboken få ta plats!

Agneta Edwards

Bilderboken är både litteratur och konst och dessutom ett lustfyllt pedagogiskt verktyg. Dess form- värld är släkt med teater och film och en språkstimulerande spelplats för känslor, dramatik, spänning och skratt. Lärare har tur som har världens bästa alibi för att läsa bilderböcker – det är bra för eleverna! Varför behövs bilderboken i skolan? Vad passar olika åldrar? Hur kan man arbeta med bilderböcker?

8.

”Muhammad från Frostmofjället” – berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer

Eva Nordlinder och Dan-Ove Willman

Pojkar läser mindre och sämre än flickor enligt flera undersökningar om barns läsvanor. Ta del av ett ar- betssätt som vill locka pojkar till läsning genom berättelser med manliga förebilder. Det handlar om att grundlägga en positiv attityd till berättande, litteratur och läsning genom att lyfta upp bra bilder av man- lighet i skönlitteratur, filmer, serier, dataspel och rapptexter. På så sätt kan man också bidra till ett positivt identitetsarbete som stärker pojkars självkänsla, självförståelse och öppenhet för andra kulturer.

9.

Underbara universum – faktabokens poesi

Jonathan Lindström

Galaxer och trilobiter, stenåldersskelett och själens mysterier – nyckeln till verklighetens universum är faktaboken, även för den läsovane. Hur kan sådant som stenålderstempel, kosmologi och medvetandets mysterier levandegöras? Hör författaren, tecknaren och arkeologen Jonathan Lindström berätta om och demonstrera hur vetenskapens stora frågor förklaras i ord och bild för alla med lust och enkelhet.

14.20 – 15.20

Valbara föreläsningar 10–14

10.

Om konsten att observera och bedöma läsförståelse

Monica Rosén

Vad är läsförståelse? Hur kan man observera och bedöma läsförståelse? Det är frågor som får svar i denna föreläsning om läsförståelse i relation till texter och till läsningens olika syften. Om hur olika läsförståelseprocesser kan användas som verktyg i bedömningen av elevers svar på läsförståelse- frågor. Bedömning i termer av läsförståelseprocesser, menar Monica Rosén, kan vara mycket använd- bart i arbetet med att utveckla elevers läsförståelse. Dessa läsförståelseprocesser kan exempelvis avse förmåga att hitta och återge information eller läsa ”mellan raderna”.

11.

Läsförståelse genom berättelsens dramaturgi – konkreta och praktiska övningar

Veronica Grönte

Varje berättelse har en början, en mitt och ett slut. Och en skurk och en hjälte. Genom att lära känna berättelsens uppbyggnad och karaktärernas inbördes förhållanden – dramaturgin – skapas en förför- ståelse av alla berättelser. En workshop som ger dig konkreta och praktiska övningar att använda direkt i elevgruppen, t ex kamratrespons och textsamtal. Hur förmågan att läsa mellan raderna förbättras ge- nom att eleven själv får skapa korta ögonblicksbilder med undertext. Hur man tydliggör sambanden i texten så att det som ligger under ytan hämtas upp.

12.

Aktiv reflekterande undervisning kring texter

Ingela Korsell

Föreläsningen är en mix av forskningsrön och konkreta exempel på hur man som pedagog tillsam- mans med elever kan arbeta reflekterande och medskapande kring texter. ”Jag skriver bara halva boken, resten fyller läsaren i”, lär Oscar Wilde ha sagt. Men det är inte lätt att lära sig läsa mellan raderna. Elever behöver fortlöpande metodisk handledning i sina textorienterande aktiviteter för att kunna utvecklas från passiva läsare till aktiva reflekterande läsare.

13.

Så använder du www.barnensbibliotek.se i skolan – massor av möjligheter

Katarina Dorbell

Barnens bibliotek är en nationell webbplats för läsning och informationssökning. Uppdraget är att skapa läslust och lässtimulans hos barn och unga upp till 14 års ålder. Barn är också på olika sätt inblandade i arbetet, som idégivare, boktipsare, skribenter, intervjuare, inläsare och kritiker. Lär mer om Bokjuryn, Barnbokskatalogen, virtuella författarbesök, Skrivboken och Fråga biblioteket (om ditt eget skolbiblio- tek är obemannat). Följ med på en rundtur och få tips på hur du kan använda webbplatsen i skolan.

14.

Poesi är jättelätt – ett språk med mycket frihet och lust

Mårten Melin

Att introducera poesi för barn är att ge dem ytterligare ett språk. Och att läsa och skriva poesi är jätte- lätt – en dikt kan se ut hur som helst, handla om vad som helst och det är tillåtet att stava fel hur mycket man vill! Mårten Melin visar hur man med enkla medel kan arbeta med poesi i skolan. Det handlar om att våga uttrycka sig, våga tramsa och våga vara mer allvarlig än man någonsin varit tidigare. I poesin finns inga regler, den kan vara både lätt och svår och man behöver inte heller förstå allt.